daughtersexplotion

Igår var det farväl till den lägenhet jag bott nästan 15 år i, hela mina barndom och ungdom, jag satt där och grät över hur jävla tråkigt det var, alla minnen, som första gången vi flyttade in, jag minns första bilden jag såg av huset när vi kom rullandes upp på backen med bilen, jag älskade huset och har älskat den sedan dess känns samma jävla känsla. Det är bara allmänt surt att aldrig mer kunna gå in genom samma grind och samma port o stiga in i samma hiss och äta, duscha och sova i samma lägenhet. Jag antar att det är så de känns att bli vuxen, IT SUCKS!!!